Riksdagen har fattat beslut om att anta en ny visselblåsarlag. Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (”visselblåsarlagen”) träder i kraft den 17 december 2021. Lagen innebär bland annat att såväl privata som offentliga arbetsgivare som har 50 eller fler arbetstagare ska vara skyldiga att ha interna visselblåsarfunktioner.
Den svenska lagen bygger på ett EU-direktiv, vilket innebär att liknande lagstiftning även kommer att införas i övriga EU-länder. Skyldigheten att inrätta visselblåsarfunktioner för anställda, konsulter, praktikanter och andra personer som befinner sig i en arbetsliknande situation kommer att införas stegvis:
Den 17 juli 2022 ska samtliga offentliga arbetsgivare som har 50 – 249 arbetstagare samt alla (såväl privata som offentliga) arbetsgivare som har minst 250 arbetstagare vara skyldiga att ha en visselblåsarfunktion på plats.
Den 17 december 2023 ska även samtliga privata arbetsgivare som har 50 – 249 arbetstagare vara skyldiga att ha en visselblåsarfunktion på plats.
En visselblåsarfunktion kan bestå enbart av traditionella kommunikationsvägar såsom telefon, post och e-post. Men utvecklingen går mot att allt fler har digitala lösningar som säkerställer att visselblåsaren kan vara och förbli anonym samt möjliggör en säker och krypterad kommunikation med visselblåsaren.
Vilka nya krav ställs på visselblåsarfunktionen enligt lagförslaget?
Lagförslaget föreskriver att rapportering ska kunna ske både muntligen och skriftligen.
Det ska finnas oberoende och självständiga personer eller enheter som tar emot visselblåsarrapporterna, har kontakt med visselblåsaren samt följer upp och lämnar återkoppling till denne.
Visselblåsarfunktionen kan ligga internt inom verksamheten. eller tillhandahållas av en person eller enhet utanför den egna verksamheten.
Vad utgör ett visselblåsarärende i den nya lagen?
Den nya lagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. För att det ska finnas ett allmänintresse bör det handla om allvarliga missförhållanden.
Det finns inte, som i dag, någon begränsning till att de allvarliga missförhållandena ska vara begångna av en person i en ledande position eller av en person som innehar en nyckelposition i verksamheten.
Källa: Delphi.se
Comments